Jag är fortfarande lite ostabil, dvs jag känner inte SINNESRO.

Det känns som jag tappade så mycket förra veckan men egentligen handlar det väl mer om att jag måste ta lärdom av vad som hände.

Jag glömmer hela tiden att "klappa mig själv" på axeln när jag gör något bra - och tro det eller ej - det gör jag faktiskt ibland.

Förra veckan var mitt mående rent jäkligt men jag drack inte, jag kom på varför och jag gjorde mitt bästa för att förstå och ta mig ur det med hjälp av möten, stegarbete och min högre makt. Att det ska vara så lätt att gnälla över att jag mådde dåligt och fundera hur jag kunde låta det pågå istället för att faktiskt tänka på att jag fixade det och att det är en lärdom som bara kan göra mig starkare.

Svårt svårt......

Men jag skulle ju prata om orättvisor "ler".

När jag mår lite dåligt så kommer tankar som:

- varför kan inte jag vara som "alla" andra och dricka normalt

- jaha, nu ska jag inte kunna dricka ett glas vin till maten heller.....

- semester utan alkohol - yiiiipiiiii

osv osv

Värsta slaget av SJÄLVÖMKAN.

Tänk, bara tänk tanken om jag skulle ha en dödlig sjukdom - hur stort är problemet att inte kunna dricka alkohol - ganska bagatellartat skulle jag nog vilja säga.

Men de tankarna funkar inte alltid..... så är det bara ......

Om sanningen ska fram så lider jag inte så jäkla mycket av att inte dricka för för mig orsakade det endast en massa ångest o depressioner. Men visst, tankarna o självömkan kommer fram ibland.

Då är det bara att påminna sig:

ETT GLAS ÄR FÖR MYCKET OCH TUSEN ALDRIG NOG

Jag är faktiskt lycklig och känner då och då total sinnesro, men det känns jobbigt att inse att jag har massor kvar att jobba med.

Det fick jag om inte annat klart för mig förra veckan.

Men jag får väl ställa det i relation att jag endast varit nykter i

5 månader (22 feb).

Sen tycker jag ju faktiskt att det är spännande att lära känna mig själv med...... yrväder är vad jag är det.

Det blev mycket svammel idag märker jag, men jag skriver alltid det jag känner så det får vara så. Pratade förresten med min sponsor idag och det känns alltid toppen. Jag är så otroligt glad och tacksam för mina

5 veckor på behandling och att det introducerade mig till

12-stegsprogrammet, gemenskapen och allt vad det innebär. Utan det tror jag inte jag skulle kunna fira 5 månader snart.

TACKSAMHET!!!

Jo, vad skulle jag komma till. Min sponsor tipsade mig om GOTLANDSKONVENTET 2-5 Juni - låter superintressant !!!

(och jag har aldrig varit på Gotland).

Får kolla upp det lite nogrannare.

På lördag ska jag gå på restaurang för första gången sen jag blev nykter. Jag är i tryggt sällskap och det kommer att gå bra. Skulle det dra fram något slags sug så är det ju faktiskt bara att gå därifrån.

Men det känns ändå som ett ganska stort steg för mig för

restaurang = alkohol

i mitt tidigare liv.

Men nu kanske jag fakstiskt kan njuta av maten istället för drickat   

Nu är jag trött och ska krypa i säng och läsa lite.

Sänder en bön till min högre makt som ger mig

styrka, kraft & mod att fortsätta min resa

  kram