Glömde..........

Ha aldrig förväntningar utan ha i stället förhoppningar så blir du inte så besviken.

Mm.. det har jag ju lärt mig men glömmer ibland och det hände nu.

Hade enorma förväntningar på återvändarveckan till behandlingshemmet med resultatet att absolut ingenting blev som jag trott. De som var på behandling denna gång var otroligt negativa mot själva behandlingen, på de uppgifter de fick, på terapeuterna, på maten - listan kan göras lång. Och det här höll de inte tyst med utan det var något de byggde upp sin grupp på, dvs äkta hemskt skitsnack om allt som jag håller så kärt och som betytt och betyder så himla mycket för mig. Det fungerar ju !!!!.

Det var även skitsnack o bråk mellan de på primären o övriga som det är tänkt att ska stödja varandra i tillfrisknandet. Man skulle ju också kunna tro att de skulle vara nyfikna på hur jag fått det att fungera i 7 månader men icke sa nicke. All energi lades ner på negativiteter.

Jag fick vid ett flertal tillfällen frågan "du säger väl inget?". Det här visade mig tydligt att jag inte kommit sååå långt på vissa plan. Mina rädslor finns kvar även om de inte är lika starka som tidigare. Att komma in i en helt komplett grupp och försöka hitta sin plats när man ligger så himla långt ifrån dem var skitsvårt. Att prata i den gruppen tog mycket energi och jag fick verkligen gå emot mina rädslor. Gick på AA-möte där som är superstora med massor av människor. Även där fick jag gå tvärt emot mina rädslor och dela, jag vägrade finna mig i vad min egenvilja kände för. Det är jag stolt över. All negativitet drog ner mig totalt, jag var så himla trött psykiskt när jag var där, jag kände att jag tappade jättemycket och orkade inte engagera mig. Jag tog ett beslut att åka hem en dag tidigare än planerat för jag pallade inte mer och det var verkligen rätt beslut.

Här ser jag utveckling och framgång att jag kan ta ett beslut och inte göra vad andra förväntar sig utan att jag sätter mitt mående först. Jag åkte hem och det var helt rätt. Tanken slog mig då att jag är ledig som idag då, kanske inte behöver ringa chefen och berätta det. MEN HALLÅ DAMEN - hur var det med ärligheten då!!!. Ett försök av min egenvilja att smita undan istället för att ta ansvar. Så jag ringde chefen och berättade som det var och bad om en semesterdag idag och det var så klart ok vilket gör att jag kan njuta av dagen idag utan dåligt samvete. Det är väl själva den att det ligger så många mönster kvar sedan tidigare som jag måste vara observant på men det är coolt att jag kommit så långt att jag kommer på de och väljer att göra annorlunda.

Det jag fick med mig och som jag verkligen behövde var att jag har kommit ganska långt i mitt tillfrisknande och det kändes skönt. Jag minns ju steg 1-3 och får upprepa dem ibland när högmodet försöker kika fram men det är inte så ofta. Att jag är helt maktlös inför alkoholen är så självklart för mig, det har ju visat sig gång på gång på gång men det är bra att kika tillbaka och reflektera över det ibland.

Jag minns när jag kom tillbehandlingen hur stängd jag var på många sätt men mest känslomässigt. Nu kan jag känna och jag låter mig känna utan att analysera sönder det, det är bra, det är rätt väg att gå. Jag minns också hur jag ville ha allt "my way" men det tog de ur mig ganska snabbt. Jag fick otroligt mycket hjälp tack vare att jag var öppen för nya vägar, annars hade jag nog suttit kvar där jag var då. Att lyssna på de som vet och att göra det de säger utan att ifrågasätta var en lärdom för mig.... Jag har alltid velat styra o ställa och blivit otroligt påverkad om det inte gått som jag velat och bestämt. Jag glider tillbaka dit ibland men oftast klarar jag att "åka med" och det är skönt och får mig att må bra. En annan "liten" sak jag tidigare pysslade med var att försöka ändra andra, att ha åsikter om hur andra beteddes sig osv. Jag la ner massor av energi på detta. Det gör jag även idag ibland så jag har fortfarande mycket att jobba på men som sagt - framåt - sakta - steg för steg.

Har några personer kvar på min steg 8 lista och jag hoppas kunna ta tag i det snart för jag vill kunna gå vidare. Jag tycker inte om att stå still och stampa men det måste ju finnas tillfällen. Sen måste jag skratta åt mitt undermedvetna för jag "glömmer" också att göra steg 9 - det bara försvinner i min hjärna och jag vet ju att det kan fungera så och att det är ett försvar för det handlar inte om att jag inte är redo utan det är jag. Bara att köra...........

Märkte nu på återvändarveckan att jag tog till godis som flyktväg men jag höll det inom vettiga gränser och jag fick kämpa emot min andra flykt som är shopping!!! Det gick bra, jag är stolt! Jag måste komma ihåg att vårda min nykterhet och att berömma mig själv även om det låter och känns knäppt. Har så lätt att bara slå på mig själv.

I dag ska jag njuta av dagen, vara ödmjuk och ha tillit och ta hand om mig själv och göra det som får mig att må bra.

  Kärlek och Värme

 

Amanda

6 maj 2011 23:53

Jag minns när jag kom till mitt behandlingshem,
då var det det absolut värsta som kunde hända mig.
Men efteråt insåg jag att det var det absolut BÄSTA för mig, för jag höll verkligen på att gå under!
Stegen har hjälpt mig, jag fick börja om gång på gång och jag gjorde aldrig klart dom men dom har hjälpt! kram på dig!

http://amandaskaoz.bloggplatsen.se

livskvalitet

7 maj 2011 08:14

Hej Amanda,
Ja det var samma för mig. Behandlingshemmet var vad som räddade mig ur alkoholens klor och som gav mig verktyg att jobba vidare med mig själv när jag kom hem till vardagen igen. Jag fick med mig massor, sen är det ju upp till var och en vad man väljer att ta till sig.
kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja herregud nu var det väldigt länge sen jag skrev något här. Fick ett ryck nu på kvällskvisten och kände för att skriva lite - så det gör jag   .   Jag har nu varit nykter i 1 år och drygt 2 månader - häftigt om jag får säga det själv =). Det ha...

Sommar & Sol......   och "jag har haft en underbar semester" är väl det förväntade svaret om någon frågar hur din semester varit. Många svarar nog precis så men är det verkligen så?????   Min första nyktra semester/sommar är nu snart om ca 1 ...

Hemma igen......   efter en härlig långhelg på Gotland / Visby. Vi åkte i torsdags och kom hem i natt. Det var jag och tre vänner, en tjejkompis och två killkompisar som jag i och för sig inte kände så väl men som jag lärde känna under helgen. ...

..... kanske jag också ska skriva om   Brukar ju mest skriva när jag mår dåligt, det är då jag har det största behovet av att skriva av mig. Men nu mår jag faktiskt bra, en ovan känsla med tanke på hur jag mådde för en vecka sen. Men så är det ju...

..... vård efter behandling   Det har gått 7 månaders ca sen jag kom hem ifrån behandlingen i Hudiksvall. JUST JA!!! 8 MÅNADER NYKTER 22 MAJ   Tillbaka till eftervård vilket jag inte haft sedan jag kom hem från behandlingen. Jo, just ja, fi...