En rent helvetisk vecka.....................

är nu avklarad. En vecka med händelser runt omkring mig som väckte KÄNSLOR av olika slag - inte positiva dock.

Dessa känslor hade jag tidigare druckit på - lätt!. Herregud, då behöver man ju inte just käääännnnna.

Men så ser ju inte livet ut för mig i dag - jag dricker INTE och jag lever i mina känslor för jag vet att de går över.

Visst låter det fint och bra och helt enkelt topp?

Men den här veckan drog dessa känslor igång en hel bunt av karaktärsfel vilket jag så klart agerade på. Jag har varit egoistisk och velat att saker och ting ska gå enligt MIN VILJA - inte SKE DIN VILJA.

Nej nej.... jag bestämmer hur/vad/varför. Det hela påverkade min självkänsla vilket i sin tur drog igång mitt bekräftelsebehov på högsta växel. Kontrollbehovet ska man inte ens tala om - fullt ös med ett resultat av självömkan.

Sååå.......... jag har inte tagit mig till att reflektera eller ens försöka hitta tillbaka till mig själv, jag har kört på fullt ut och låtit mina karaktärsfel få härska i mitt liv.

Tills idag................

Naturligtvis så ville inte min kära egenvilja gå på möte - vem behöver ett möte mitt i all misär? Helt sjukt hur hjärnan kan spöka. Men, jag la min egenvilja åt sidan och gick på möte och fick träffa alla mina kära och härliga vänner som ger värme och stöttar. Jag fick dela om mitt mående, mina defekter, mina hemska beteenden mm och det var sköööööönt. De flesta beroenden känner igen sig i de här beteendena och bara det kan vara en tröst - jag är inte ensam !!!!

Jag får lyssna och ta del av andras liv och helheten av ett möte ger mig frid och får mig att "samla ihop mig själv" igen - vilken FANTASTISK MEDICIN. Jag måste skratta för det är så himla mysko att det faktiskt funkar..... hade någon sagt det åt mig för några månader sedan hade jag trott de var tokiga men för sjutton DET FUNGERAR !!!!

Det som är konstigt i allt det här är att jag tänker INTE på att dricka för att bedöva mina känslor och bara det är ett under i sig... ett jättestort under för det har jag gjort utan tvekan förrut - varför inte nu? Strunt detsamma, vad det än är så FUNGERAR DET JU! Gemenskapen fungerar för mig, jag trivs på mötena, jag mår bra av att dela med mig vare sig jag mår bra eller dåligt, tankar väcks av andras delningar och jag blir enormt motiverad av nykterheten i sig. Någon firar 5 års nykterhet, en annan 7 år - ett klart bevis på att jag gör rätt som går dit vad min egenvilja än säger.

Så nu känner jag tillit och betydligt större ro i mig själv. Herregud när jag kom till mötet hade jag hjärtklappning, var skakig och hade svettningar - haha... nästan som en bakfylla men se det var det ju inte - tack gode gud för det. Om 10 dagar firar jag 5 månader av nykterhet och det känns stort för mig - ett steg framåt i rätt riktning.

Nu ska jag ta hand om mig själv lite och bara må bra med mig själv.

  kram