Hur mycket ska man orka med egentligen?

Hur många prövningar ska man behöva gå igenom?

Vad är syftet med allt detta?

Just nu känns allt bara jobbigt och det har med det kära ämnet pengar att göra. Allt verkar gå emot mig nu, så känns det verkligen.

Bilen går sönder, betala tillbaka på skatten, skyhöga elräkningar osv osv. Jag får det bara inte att gå ihop hur mycket jag än försöker.

Det är helt enkelt skitjobbigt.

Men..... jag har inga funderingar på att dricka och det är ju i sig en stor skillnad mot förrut för det här hade varit en absolut perfekt anledning att "dränka mina sorger". Men jag väljer att inte göra det, men det innebär inte att jag mår bra. Det ligger ett orosfrö i mig hela hela tiden, från jag vaknar tills jag somnar. Det här vet jag ju att det hör till livet, men det gör ju inte det hela lättare.

Jag har väl varit lyckligt lottad tidigare som inte behövt bry mig så mycket om pengar, jag har haft så jag klarat mig bra. Men under min aktiva tid slarvade jag bort en massa pengar - inte bokstavligt men ändå, jag slösade, dränkte mina sorger även i shoppingens blomstrande värld. Många jag har hört som har druckit el drogat har massor av skulder hos fogden och jag är otroligt tacksam att jag inte har det men däremot lyckades jag slösa bort en större förmögenhet i mina ögon sett.

Det finns så mycket jag skulle vilja/behöva göra känns det som, kanske är det bara inbillning, jag vet inte. En nära kompis vill åka på en halvdags spa och bara umgås och må bra i helgen, hur f_n ska jag ha råd med det, bilskrället ska ju in på verkstan. Jag skulle såååå behöva komma ifrån alla krav en stund, bara en liten paus men det går inte. Visst, jag kan gå på en skogspromenad men det är inte vad jag VILL.

Är det bara självömkan? Det känns inte så, jag är bara så ledsen och det känns så jobbigt just nu. Det måste väl också vara tillåtet? Vet varken ut eller in.... och jag kan ju inte direkt ringa min sponsor och gnälla över pengar - det skulle ju se ut det.

Försöker få ihop det här med återvändarvecka till Hudik men får inget svar av chefen, försöker få igång eftervård, inget svar av chefen. I morgon måste jag frååååååååga vad som händer. Det här är viktigt för mig, det är de bitarna som hjälper mig i mitt tillfrisknande. Jag får bara inte glömma bort och slarva med mig själv, jag vet ju att det är livsfarligt för mig.

Kort och gott - DET ÄR JOBBIGT NU!!!!!

   kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja herregud nu var det väldigt länge sen jag skrev något här. Fick ett ryck nu på kvällskvisten och kände för att skriva lite - så det gör jag   .   Jag har nu varit nykter i 1 år och drygt 2 månader - häftigt om jag får säga det själv =). Det ha...

Sommar & Sol......   och "jag har haft en underbar semester" är väl det förväntade svaret om någon frågar hur din semester varit. Många svarar nog precis så men är det verkligen så?????   Min första nyktra semester/sommar är nu snart om ca 1 ...

Hemma igen......   efter en härlig långhelg på Gotland / Visby. Vi åkte i torsdags och kom hem i natt. Det var jag och tre vänner, en tjejkompis och två killkompisar som jag i och för sig inte kände så väl men som jag lärde känna under helgen. ...

..... kanske jag också ska skriva om   Brukar ju mest skriva när jag mår dåligt, det är då jag har det största behovet av att skriva av mig. Men nu mår jag faktiskt bra, en ovan känsla med tanke på hur jag mådde för en vecka sen. Men så är det ju...

..... vård efter behandling   Det har gått 7 månaders ca sen jag kom hem ifrån behandlingen i Hudiksvall. JUST JA!!! 8 MÅNADER NYKTER 22 MAJ   Tillbaka till eftervård vilket jag inte haft sedan jag kom hem från behandlingen. Jo, just ja, fi...